We all smell

Today going home after work, we as always got on the bus at Pearse Street. The bus is pretty packed because it's rush hour. We're all rushing to get home and most of us will once at home run around the kitchen for a little bit and get a rushed dinner together. We'll eat in silence watchin Gerry Ryan's "Operation Transformation" and think to ourselves that I should really get a grip and start eating healthy and exercise more. Today on the bus, just as we get upstairs to sit down, I notice there is a very unpleasent smell to put it mildly. A little embarrassed I try and look around to find out where this stinking is coming from. There he is. In one of the back seats, surrounded by empty seats in the otherwise packed bus, sits an older man with a hair and beard that can almost be described as Santa like. Except that it's dark grey of dirt. Judging from his apperance he has been sleeping rough for quite a while. I have to admit that we had to get off to change buses as I started feeling nautious from the smell. It's now nearly 11pm and here I am in my warm bed, not being able to sleep, thinking of that man who might just had been on that bus to get some heat before heading out in the cold and wet night. I smell of shame.

Thanks for the smile!

To the little girl who was building this adourable little snowman outside Doyles pub - Thanks for the smile you put on so many stressed, cold and frustrated Dubliners this afternoon.

Nytt År

Jag sitter på bussen på väg hem till Dublin efter att ha spenderat nyåret nere i Wexford med släkt till Graham. Solen skiner utanför och vi har fått lite snö och dett biter till och med lite i kinden när man går ut. Kan faktiskt inte tänka mig bättre väder start på året. Bussen rullar på som sagt och jag sitter här och filosoferar så smått på det gångna året. Mycket har hänt och det finns så oerhört mycket att vara tacksam för. Livet kan ändra sig väldigt fort det är det enda man kan vara absolut säker på. Graham halvslumrar bredvid mig och jag kan inte låta bli att le. Barnet i sätet bakom mig äter lök chips och leker med en av sina julklappar. Han berättar också för sin mamma att nästa jul ska han önska sig en sån iPhone som tjejen framför har. Paret framför oss har nu ringt 5 samtal till olika människor och berättat att bussen var och nu är över en timme sen. För mig gör det inte så mycket, jag tänker inte reta upp mig på små saker. Det är ett löfte för år 2010.
Ta hand om er!
Elisabeth "Lilly"

Trött

Två dagar kvar innan ledigt för julfirande. Det känns som om jag är en Kalles Kaviar tub där den sista lilla biten ska klämmas fram. Min sista lilla bit av energi måste bara räcka till Fredag kväll. Kämpa kämpa.

Furious!

I am angry and have a big knot in my tummy of anxiety and fury. Someone has had the nerves to climb up to our first floor bedroom balcony, clip the locks and steal our two bikes. It makes me furious when I think about it! Extremely unnerving too. Happy bloody Christmas....

Arg!

Våra cyklar har blivit stulna och känner har en knut i magen av ilska. Någon har klättrat upp till andra våningen till vår sovrums balkong, knipsat av lås och sedan hissat ner våra cyklar! Jag blir helt vansinning när jag tänker på det. Förbenat också!!!

Cravings for Julmust

We are getting closer to Christmas and I have the strongest craving for the popular Swedish Christmas drink Julmust right now...

Julmust
From Wikipedia, the free encyclopedia

Julmust (Swedish jul "Christmas" and must "must") or Julebrus (Norwegian jul "Christmas and brus "soda") is a soft drink that is consumed mainly in Sweden and Norway around Christmas. 45 million litres of julmust are consumed during December (to be compared with roughly 9 million Swedes), which is around 50% of the total soft drink volume in December and 75% of the total yearly must sales.

Must is made of carbonated water, sugar, hop extract, malt extract, spices, caramel colouring, citric acid, and preservatives. The hops and malt extracts give the must a somewhat beer-like taste, but much sweeter and, since it is not fermented, it contains no alcohol.

In Sweden, julmust outsells Coca-Cola during the Christmas season;in fact, the consumption of Coca-Cola drops by as much as 50% over Christmas.This was quoted as one of the main reasons that The Coca-Cola Company broke away from their contract with Pripps and started Coca-Cola Drycker Sverige AB instead. Coca-Cola Drycker Sverige AB produced its own julmust, albeit very anonymous with The Coca-Cola Company's name very subtle on the label. Their julmust was never advertised until 2004, when Coca-Cola started marketing their julmust under the brand "Bjäre julmust", but they bought the syrup from Roberts AB. Under 2007 the "Bjäre julmust" was only sold at McDonald's restaurants and it had completely disappeared from Coca-Colas range of products to Christmas 2008.

Those outside Sweden who are curious to try julmust might be able to purchase and sample a bottle from a nearby IKEA store.However, availability is not guaranteed; one is most likely to find it in stock in early December. Kristall Beverage Inc. in Massachusetts, USA bottles julmust for sale in the USA.In November 2004 PepsiCo marketed a product somewhat similar in taste to julmust in the United States called Pepsi Holiday Spice. It was on sale during the 2004 and 2006 Christmas seasons. Recently Julmust has also become available at some Cost Plus World Market stores.

Andra advent planer

På Lördag ska vi gå på Lucia i St. Patricks Cathedral här i Dublin. Svenska ambassaden anordnar tillsammans med Sony Ericsson. Planerar också att åka upp till IKEA tidigare på dagen och inhandla julmust. Det är konstigt det där, vissa saker bara klarar man sig inte utan. Pepparkakor och lussekatter kan jag baka själv, men julmust måste införskaffas. Vågar inte tänka tanken ens om denna julens högtidsdryck inte finns att tillgå här i kära Dubs. 15 dagar kvar till Sverige besök, klarar min julmust abstinens detta??



Kram

It's a new dawn

God morgon, god morgon från Dublin!

Regnet strilar ner utanför mitt kontors fönster i centrala Dublin och mängder med olikfärgade paraplyer skyndar förbi. Klockan är 10 på förmiddagen och jag börjar så sakteliga komma till botten på min epost låda. Champlain College Dublin är mitt inne i ”final exam week” och just nu sitter filosofi klassen och svettas igenom sin tenta. Jag känner mig måttligt omotiverad denna morgon och bestämde mig därför att hastigt och lustigt starta upp min blogg så här på morgonkvisten. När jag först flyttade till Dublin för lite mer än tre och ett halvt år sedan , herregud vad tiden går, så skrev jag regelbundet på resedagboken. Men allt eftersom jag blev mer hemmastadd här så kändes det lite knasigt att skriva i det formatet eftersom det inte riktigt var det reseäventyret som det en gång började som. Dublin hade kommit att bli mitt hem och är fortfarande så! Jag har brottats med tanken på att starta upp en blogg under en längre tid och varför det skulle vara motiverat att göra så. Jag har definitivt inga ambitioner att bli den nya Blondinbella eller liknade men känner att en blogg skulle vara ett bra medel att hålla nära och kära i Sverige uppdaterade om mitt liv här på den gröna ön. Jag känner också starkt att jag vill skriva på svenska då jag dagligen använder engelska. Min kära familj vet hur förvirrad jag kan känna mig ibland när orden fastnar i munnen och jag måste slänga in ett engelskt uttryck för att förklara mig, något som även irriterar mig något hiskeligt!

Luta dig tillbaka, släng upp fötterna på det virtuella soffbordet och känn dig hjärtligt välkommen till mitt lilla krypin i cyper världen.